En liten skärva till…

Min första lediga dag sedan återkomsten från norr har jag tillbringat med att kika igenom kameraminnet, packa upp och känna in lugnet.
Som jag behövde den här alena måndagen hemmavid!

Och när jag väl tittade igenom de där, få bilderna från första dygnet såg jag ju att jag minsann har några egna som duger.

efter nattåg från skåne tog vi arlanda express & landade på sky city vid 7-snåret på morgonen- pigg böna stickar små sockor ❤️

 

 

Vissa av oss lyckades sova sittande, andra av oss sov på träbänk, ytterligare andra sov inte alls men var glada ändå…

 

hundspannet sätts samman av niklas, systers man
världens sötaste syster ser till att ivriga dragare inte sätter av i förväg
vi färdades harmoniskt på en kälke i kolsvarta kvällen & hela mitt jag log
för att komma fram till den välkomnande lavvùn
där syster kokade kaffe i sotig panna samtidigt som soppan hettade till sig ovan elden- minnesvärd middag
lördagsmys à la lappland
mamma äter inte godis ändå försvinner varje norsk chokladbit jag köper oroväckande snabbt! hon är som en sniffande chokladhund, min mamma…

Lappland är sannerligen ett eget land och att mina rötter finns i hjortronmyren, hängdrivan, iskristallen, samekniven och myggsvärmen är jag tacksam för!
Jag är samtidigt oerhört glad att ha funnit mitt liv i Skåne. För nu har jag två fantastiska hemma.

Och mamma. Lyckades med konststycket att smuggla hem en liten bit bubblig, orörd norsk mjölkchoklad!

 

✴︎✴︎✴︎