Linsgryta med indiska smaker

min alldeles egna linsgryta med smak av indien

 

Häromveckan tog jag bussen in till staden för lunch. Tid och lust fanns för en spontan sådan. Med mig själv. Tycker det är fantastiskt skönt att få välja ställa efter eget humör, smaska i tystnad tittandes på folk, vara själv bland andra och känna mig fullt tillfreds med sällskapet. Lunchstället jag valde den dagen är en personlig favorit- ett museum som serverar vällagad vegetarisk lunchbuffé. Hur härligt låter inte det?

Smakade där och då den godaste soppa jag tror att jag någonsin ätit. ”Indisk linssoppa med kokosmjölk”, stod det stolt på skylten som var fäst på kastrullen. Hur kul kan det vara frågade jag skeptiskt mig själv… Tills jag smakade och var fast.
Har sedan tjatat om denna soppa tills det igår var dags att försöka själv. Fast jag valde att göra soppan till en gryta (en så kallad dhal) med mestadels traditionella indiska smaker. Hur smarrigt som helst, prova du med!

Jessicas linsgryta med kokosmjölk, räcker till 10 personer

1 st stor gul lök
3 st vitlöksklyftor
3 st medelstora morötter
1 rågat kryddmått mald kanel
1 rågad msk färsk ingefära
1 rågad tsk mald spiskummin
1 knapp tesked cayennepeppar
2 st lime, saften
2 st grönsaksbuljongtärningar
1/2 kruka färsk koriander + blad till dekor
4 dl röda linser
400 ml krossad tomat
1/2 dl tomatpuré
400 ml kokosmjölk
3 dl vatten
olivolja till stekning
garam marsala
salt

 

Tips! Spara skalen från den pressade limen till ett gott bordsvatten tillsammans med till exempel lite färsk, tunt skivad ingefära- succé.

 

1. Hacka lök & vitlök. Slanta morötterna fint (de får gärna koka sönder vad det lider).
2. Fräs lök, vitlök & morötter i olivolja tills löken glänser & morötterna börjat mjukna.
3. Tillsätt kanel, fint riven ingefära, hackad koriander, spiskummin, tomatpuré, buljongtärningar & röda linser. Rör om ordentligt.
4. Tillsätt krossad tomat, saften från två lime & kokosmjölk. Rör om & låt koka upp.
5. Koka grytan i ca en timme, rör om med jämna mellanrum så den inte bränner fast i botten. Späd med mer vatten vid behov. Smaka av med garam marsala (en indisk kryddblandning), cayenne & salt.

Servera din gryta med luftigt vitt ris & ett gott bröd. Naan funkar såklart förträffligt men jag valde ett orientaliskt liba denna gång. Glöm inte pyntet, ögat vill också äta!

Smaklig spis.

 

✴︎✴︎✴︎

Ett stenkast mellan vinter & vår

frusen tage i ny mundering

Vi har haft några fina, nästan riktiga vinterdagar här i mina krokar och jag är så nöjd! För efter snön som blev liggande en vecka kom takdropp, istappar och kvittret från de pippifåglar små jag delar råkar dela tak med. Alltså, jag förstår vad du tänker och vill klargöra att det inte är imaginära fåglar på loftet utan fluffiga små saker av kött och blod. Som byggt sina bon under takpannorna och håller konsert från tidig morgon fram till lunch.

solsken & takdropp
lycka är att kunna snabbkyla i snö!
wallenbergare är mumma

Inte långt efter istapparna, takdroppet och fågelsången kikade de första snödropparna ur marken och nu är våren ett faktum i mitt hjärta. Vad mer händer på våren? Jo, loppisarna tinar fram och även fast de än så länge koncentrerar sin öppna tid främst till helger är jag lycklig över utflykter med fynd som hägrar.

 

När jag sökte fann jag vad jag hittade…

 

semlor är änglasång
wokade skaldjur till förrätt & råbiff till varmrätt är lyx
hemmagjord apelsinglass är kärlek

 

Jag har hunnit äta många goda middagar, fira Alla Hjärtans-dag, höra fler grodor hoppa ur en presidents mun än vad som borde vara möjligt under en hel livstid, bakat och mumsat semlor och ja- besökt en mängd loppisar! För just nu är det roligare än allt annat. Även om vare sig semlor eller matlagning kommer långt efter.

veckans loppisfynd
pyttesmå porslinsdjur till prylhyllan

Och sol. Jag har sett solen! Och kunnat njuta av densamma sittande i en stol med näsan mot himlen.

Det går bra nu.

✴︎✴︎✴︎

Jag dör gnälldöden & lagar pasta

vovvar små försvinner i drivorna

Har inte mycket tid. Vilken sekund som helst kan internet brusas för att kanske brytas helt under pressen från vädergudarna. De samma som straffar oss med snö under vintermånaden februari.
Här i Skåne har vi det ändå bra. Tycker jag. Många andra suckar och får utlopp för åratal av mentala besvikelser. På radion bryter de in med akuta meddelanden som ”detta är Trafikredaktionen & vi vill informera om att samtalen strömmar in. Det är snö på vägen. Vi upprepar, kör försiktigt, många ringer in angående att det är snö på vägen.

vi kan förjäkligt nog inte äta frukost ute!!!!!

Varken jag eller kärleken är väl särskilt vana av att ha en vardags-morgon-rutin som innefattar snö men vi har klurat. Kliver upp en kvart tidigare än annars- då hinner en få en blick över katastrofen och kör inte in i närmsta driva. För jag har märkt en sak. Visste du att färden blir enklare ifall du skrapar rutan? Funkar jättebra utan skrap när du kör rakt fram men är en direkt trafikfara så snart det kommer en sväng. Skåne är känt för att vara platt och rakt men under ett snöoväder ser en att det faktiskt inte stämmer…

kärleken riskerar skotta sig vilse mellan ytterdörr och uppfart. ska det behöva vara så i ett modernt land?! va?

 

Ta det lugnt, allt kommer ordna sig!

 

själv lagar jag saffranspasta med rostbiff & hoppas att det inte är vår sista måltid…

 

Vill inte skrämma dig som läser med denna report från det totala snö-kaoset i Skåne. Och kanske överlever vi… ❤️

✴︎✴︎✴︎

 

 

 

 

 

 

En liten skärva till…

Min första lediga dag sedan återkomsten från norr har jag tillbringat med att kika igenom kameraminnet, packa upp och känna in lugnet.
Som jag behövde den här alena måndagen hemmavid!

Och när jag väl tittade igenom de där, få bilderna från första dygnet såg jag ju att jag minsann har några egna som duger.

efter nattåg från skåne tog vi arlanda express & landade på sky city vid 7-snåret på morgonen- pigg böna stickar små sockor ❤️

 

 

Vissa av oss lyckades sova sittande, andra av oss sov på träbänk, ytterligare andra sov inte alls men var glada ändå…

 

hundspannet sätts samman av niklas, systers man
världens sötaste syster ser till att ivriga dragare inte sätter av i förväg
vi färdades harmoniskt på en kälke i kolsvarta kvällen & hela mitt jag log
för att komma fram till den välkomnande lavvùn
där syster kokade kaffe i sotig panna samtidigt som soppan hettade till sig ovan elden- minnesvärd middag
lördagsmys à la lappland
mamma äter inte godis ändå försvinner varje norsk chokladbit jag köper oroväckande snabbt! hon är som en sniffande chokladhund, min mamma…

Lappland är sannerligen ett eget land och att mina rötter finns i hjortronmyren, hängdrivan, iskristallen, samekniven och myggsvärmen är jag tacksam för!
Jag är samtidigt oerhört glad att ha funnit mitt liv i Skåne. För nu har jag två fantastiska hemma.

Och mamma. Lyckades med konststycket att smuggla hem en liten bit bubblig, orörd norsk mjölkchoklad!

 

✴︎✴︎✴︎

Låt oss snälla återgå

avskedsmiddagen blev en jätte-äggakaka med äpplafläsk som farmor älskade trots lite tvivel…

Efter en fullkomligt fruktansvärd promenad med vovvarna under förmiddagen (solen sken & världen gnistrade) hjälptes ett par timmar senare farmor och vovven Saga på tåget i Hässleholm för resan hem. Därefter kördes jag i blixtfart till jobbet som jag blev en halvtimme sen till, ingen fara alls men kroppens eget stress-alarm-system går igång, trots att jag flaggat för detta redan innan…

Lite efter nio i kväll kom jag hem till en ovan stillhet. Tystnad, en fåtölj som ser tom ut och vilsna pälsklingar. Vi har haft gäster i dagarna tolv, året är nytt och jag väldigt redo för rutiner. Just som efter semestern på sommaren.
Ulla & Tage hade däremot gärna levt kvar i en värld full av smakbitar och lediga famnar  av varm vila, det ser jag på dem.

 

Jag ❤️ VARDAG

 

Jisses så enkelt det kändes att kasta ihop en plåt varma mackor till kvällsmat, sätta sig framför tv:n och bara ta in det nygamla. Tror att många med mig behöver samma- vardag, tristess och extraordinäriteter som piggar upp med jämnt ojämna mellanrum.

 

✴︎✴︎✴︎

Gott Nytt År!

dukade med servisen jag fått av farmor för en massa år sedan
nu är vi redo att hugga in!

Livet har gått i 300 km/h den senaste tiden och ofta så att den rent av inte räckt till för allt jag velat göra. Men du minns du väl vad som gäller? Just det- gilla läget!
Det var en mycket trött jag som lämnade arbetet i fredags kväll. Trött men samtidigt glad över det stundande nya året och maten som skulle lagas och ätas i gott sällskap. Tycker lyx och flärd behövs alldeles särskilt nu när dygnets ljusa timmar är få.

till förrätt serverades en krämig karl-johan-risotto med parmesanflarn
till varmrätt bjöd vi på rimmad torskrygg (helt fantastiskt fin) med hasselnötsvinaigrette, picklade steklökar, svartrot, jordärtsskockspuré & syltad citron
till dessert serverade vi husets fläder-, hjortron- & chokladglass på en vit chokladkaka

Och mat det lagade jag sannerligen. Efter ordentlig sovmorgon körde jag igång vid lunchtid på Nyårsafton och hade väl serverat den sista tallriken en timme innan tolvslaget. Pjuhhh!!! Under ett par timmar av eftermiddagen hann jag känna panik och ”det här ror jag aldrig i land, det är för många moment!” Fast alla verkade nöjda och mätta när kvällen var slut och inga konstigheter inträffade. Eller jo, en konstighet. Jag lagade efter recept och stötte på problem redan när den allra sista ingrediensen skulle införskaffas. För inte tusan kunde jag hitta någon hasselnötsolja, trots att vi körde både stan och Åhus runt.
Ringde en jobbarkompis som då kom med en perfekt lösning. Rosta hasselnötter, gnid av skalen, hacka och lägg i rapsolja över natten. Fungerade perfekt så glöm inte det när du någon gång är på jakt efter den där udda men ack så viktiga ingrediensen…

 

Var en mycket urlakad jag som lämnade arbetet för välförtjänt ledighet

 

Fast vet du? Nästa gång jag lagar nyårsmiddag kommer jag låta bli att utmana mig själv till bristningsgränsen, det märkte jag att mina stackars nerver finner påfrestande obehagligt. Kött, sås och potäter får det bli i fortsättningen 😉

Jag njuter för fullt av min andra lediga dag. Farmor som fortfarande är kvar i Skåne blivit visad Tivoliparken med sina många träd, fåglar och orangeriet som jag tycker är så fint. Därefter körde vi en lång runda med bilen i förhoppningen om att få syn på ett vildsvin. Tji fick vi dessvärre även denna gång men samtidigt var utflykten mysig.

På spisen gottar den skånska äggakakan till sig och det är dags för mig att duka bordet för denna vistelses sista middag med farmor. Då är det väl vettigt att hon får med sig något riktigt gott, skånskt hem i minnet? resonerade jag.

Önskar dig än en gång ett riktigt Gott Nytt År! Det är vi alla värda så länge vi fortsätter vara snälla.

 

✴︎✴︎✴︎