Übermäktiga dagar hemmavid

ann, viktor, uffe & lapporten
solen lyser på fjälltopparna men har ännu inte nått byn…

Har landat på Skånsk mark efter fullständigt magiska dagar hemma. Då jag är ytterst ointresserad av tekniskt fotografi (som att använda stativ, justera slutartider & ISO) blev jag helt till mig när en av kamraterna älskar just det! Väntar in Viktors bilder och bjuder under tiden på några av mina.

 

Hjärtat svämmar över av stolthet- min familj är något utöver… ❤️

 

Min kropp är fylld av bultande tacksamhet för från det att vi landade på Kiruna Flygplats har vi alla blivit varmt omhändertagna. Idel bäddade sängar, närvaro, genuin matlagning, tillgång till bil, fri entré till kylskåp och varm gemenskap men samtidigt utrymme för egna drömmar. Så är jag uppväxt och så fungerar det fortfarande. Är oerhört stolt över över syster med familj, mamma & pappa. Ni är bäst, allihop!
Och för dig som kanske tycker att jag tjatar? Går det? Att uppskatta för mycket?

Dagarna som varit är några av de mest magiska i mitt liv. Har lyckats se snön & isen ur en besökares vinkel. Känt knarret under skon. Hört tystnaden.

 

✴︎✴︎✴︎

 

Vart är vi på väg?

nikkaluokta-soppa är mumma & perfekt under kalla, fattiga januari

 

du stör mannen… men vad sa du?
att ni snart ger er av? gääääsp…

 

reseledaren gillar koll & är gärna ute i god tid

På tisdag reser jag och tre väl utvalda kompanjoner till min mina hemtrakter och fast det redan pirrat i magen sedan biljetterna bokades så börjar det kännas att det är på riktigt.
Har tagit på mig jobbet som lite av en reseledare och älskar det! Att boka, ha koll på biljetterna, svara på frågor om kyla, pass och värdgåvor. Jag menar det! Minns så väl när jag och (lilla)syster fick frågan ”vad vill du bli?”. Jag svarade ”reseledare” och syster ”mamma”.

 

Mössa lånar jag av mamma som har ett huvud ungefär lika litet, eller stort, som mitt…

 

Fast vad packar jag själv ned? God bok, tidning med korsord, varma tröjor, varma skor…
För när jag har mitt liv i Skåne tycker jag inte det är värt pengarna att investera i vinterkläder för tusentals kronor. Bättre att låna och att vara flexibel. Overaller från storlek liten till storlek jätte (som i mitt fall) finns hos de flesta seriösa anordnare av turer.
Skor som är för stora fungerar utomordentligt att stylta runt i ett par dagar. Och mössor finns det i överflöd på plats.

Jag har det väldigt, väldigt bra på det viset, mina vänner också.
Och annars är det väl så att det löser sig? Tänker jag.

Som kanske gjorde rätt i att släppa reseledar-yrket? 🙂

 

✴︎✴︎✴︎