Livets val

 

mina svärföräldrar är vårt utmärkta hunddagis & lämnar godsaker på köksbänken 😘
uffes svärföräldrar vill bjuda på middag fast vi bor långt ifrån & swishar en viktig slant 😘

 

 

Valmöjligheter.

Redan i första trotsåldern börjas det tjatas om huruvida en ska fortsätta skrika och hoppa jämfota och därmed få gå raka vägen in på rummet eller om en ska vara snäll och få följa med på restaurang.
För att längre upp i åldrarna kanske handla om det livsviktiga valet av gymnasium (hela livet väljer du nu) och när vi blir ännu något äldre det knepiga valet av premiepensionsfond (för blir inte detta rätt är du garanterad att sörpla soppa mellan obefintliga tänder som fattigpensionär). Fast ingen som valt en dålig fond lever förstås länge nog för att berätta om konsekvenserna… Ironisk.

 

Vill du ha med eller utan kött? Ost? Vegansk eller vanlig? Ska brödet vara ljust eller mörkt? En stor eller en medium? Extra avocado? Äter du här? 

 

Som ängslig vuxen har jag förstått att inget av ovanstående val är av avgörande betydelse, när allt kommer omkring.
För du kanske lyckas välja helt rätt gymnasieutbildning för ditt 16-åriga jag. Och så blir ni lik förbaskat osams vid 26 (helt normalt) och då spelar det längre ingen roll ifall du är regional mästare på att binda kransar. Vill ditt tjugosex-åriga jag inte längre binda kransar så slutar det helt naturligt där. Och en ny väg uppenbarar sig.

Vilket för in mig på det jag ville säga.

Livets viktigaste val är svärföräldrarna! Dem kommer du få dras med så länge du älskar den du älskade när de blev presenterade för dig. Ifall en som jag har en fantastisk oäkta hälft så lär det bli till långt efter att pensionsvalet redan givit oss grå hår.

Svärföräldrarna, alltså. Sikta in dig på det enda valet och livet blir succé!

✴︎✴︎✴︎

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *