Hälsan tiger inte alltid still

dagsformen

 

När november gör sig redo för att lämna över stafettpinnen till december och vänner först försiktigt men sedan mer otåligt efterlyser aktivitet på bloggen så förstår jag att; ibland kanske det är bättre att vara nere när en skriver än att inte skriva alls?

För jag har sannerligen en dipp som jag inte vill dra ner någon av er andra i. Du vet?
När är en är småkrasslig mer eller mindre för jämnan, när en känner hur en inte tillför världen någon energi, när saker inte alls går fel men inte heller rätt, när ingenting är just ingenting och därtill det evigt strilande mörker som kännetecknar Skåne denna gudsförgätna årstid. Tio nyanser av grått och hundra procent luftfuktighet i måttligt varierande grad. Grått och olika stril på regnet med andra ord.

Fast det vore orättvist att beskylla mitt alltid annars så vackra Skåne för det tankarna i huvudet gör med humöret. Jag kan till exempel få hjärtsnörp när jag kommer på att ”snart åker jag bara hem för begravningar”… För den vetskapen är sorgesam!
Mina föräldrar träffade jag senast i juni, min syster med familj i januari. Mamma och pappa pratar jag med i telefon åtminstone en gång varje vecka- jag ringer. Min syster har jag samtalat med kanske fyra (?) gånger det senaste året- som allra allra hastigast.
Det är mina nära familjerelationer. Det tar att flytta långt. Så här i juletid känner jag att priset är nästintill omänskligt högt… Fastän jag valt det själv.

Mormor är inte frisk. Rakt inte farmor eller farfar heller. Vet att morfar behövt mitt sällskap sedan ett par år tillbaks och att inte kunna vara där gör så ont att det värker i bröstet. För när jag var barn stod mormor och morfars dörr öppen för mig. Det var tillsammans med morfar jag lärde mig att ifrågasätta, det var honom jag i vrede lämnade när den politiska diskussionen blev för snårig och det var han som minuter senare långsamt körde i kapp med bilen fullt medveten om att känslorna hunnit svalna. Och att jag redan då var för lat för att gå 🙂

Så.
Just nu är inte tiden för mig att inspirera.
Nu är mer tiden att låta de värkande tankarna komma till ro.
Och att varsamt nära den mentala blomsterrabatt jag ska komma att skörda när det drar än hårdare kring knuten.

Varm kram från en som vet att ta hand om sig & väldeligen uppskattar dig som saknar läsningen! ❤️

✴︎✴︎✴︎

One thought on “Hälsan tiger inte alltid still

  1. skönt att höra ifrån dig, dina tankar,ljusa eller mörka, är alltid uppskattade reflektioner.

    Styrkekram från Tina, som håller näsan ovanför ytan…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *