Solig återhämtning

helgfrukost med tid att lusläsa loppis-guiden

Så här års är varje dag som att vakna upp yrvaken mitt i en märkligt verklig dröm. Blommor finns faktiskt! Blå himmel är inte bara något jag sett på film! Dofter är inte påhittade! Färger kan aldrig vara grälla!
Våren är ett uppvaknande och jag blinkar fortfarande förvånat. Just som varje år hör det årstiden till.

vintergäck under stadspromenad

Jobbar mycket nu för tiden. Inte alltid långa dagar men oftast långa veckor. Istället för att sucka är jag glad över att jag innan kvällspassen hinner ta en långsam promenad. Vara med om hur årstiderna växlar. Stanna upp i solen om så bara för ett par minuter.

Medmänniskor som jobbar jobbar måndag till fredag, åtta till fem pratar sig gärna varma om hur lyckligt lottade de är. Själv är jag rädd för att desamma gått bort sig i vardagsträsket. Ty det är alltför lätt att glömma hur varierande livet är tänkt att vara eller känslan av frihet en ledig vardagsförmiddag i februari.

 

Värdet i att aldrig bara lunka på…

 

 

loppis-fyndat en illa hängd tavla signerad petter pettersson… visst ser en likheten med den övre i bild?

Idag styrdes kosan mot Älmhult för vandring längs pilar i det stora möbelvaruhuset. Ute öste regnet nämligen ner… Var på jakt efter vissa saker men kom som vanligt hem med helt andra. Det där med att känna in livet har sina oberäkneliga sidor. Fast viktigast är väl ändå att det finns saker att bygga ihop vid hemkomsten, eller hur?

 

rullvagnen till mina pysselting tar form & den annars så lugne kärleken svär så det står härliga till- harmoni

Är alltid helt slut i huvudet efter ett besök till IKEA men här ska nu kluras och kontrolleras öppettider inför tisdagens utflykt. Jag och två av de absolut finaste jag vet ska köra på turné- helst i form av en loppisrunda med godaste fikat. Har en broschyr över en himla massa tänkbara stopp men vet att det mesta håller stängt vardagar så här års. Nu gäller det bara att klura ut vilken del av Skåne som är mest öppen! Lyxproblem 🙂

Förresten. Vaknade tidig morgon, mitt i en dröm.
Var på Ven med vovvarna, drog på en resväska och väntade på att kärleken skulle möta upp. På strandspången mötte jag ett gäng kostymnissar som frågade om vägen till Pizzeria Migrationsverket.
Alltså, hur blir drömmar till och varför är de ofta så märkliga?

 

✴︎✴︎✴︎

Ett stenkast mellan vinter & vår

frusen tage i ny mundering

Vi har haft några fina, nästan riktiga vinterdagar här i mina krokar och jag är så nöjd! För efter snön som blev liggande en vecka kom takdropp, istappar och kvittret från de pippifåglar små jag delar råkar dela tak med. Alltså, jag förstår vad du tänker och vill klargöra att det inte är imaginära fåglar på loftet utan fluffiga små saker av kött och blod. Som byggt sina bon under takpannorna och håller konsert från tidig morgon fram till lunch.

solsken & takdropp
lycka är att kunna snabbkyla i snö!
wallenbergare är mumma

Inte långt efter istapparna, takdroppet och fågelsången kikade de första snödropparna ur marken och nu är våren ett faktum i mitt hjärta. Vad mer händer på våren? Jo, loppisarna tinar fram och även fast de än så länge koncentrerar sin öppna tid främst till helger är jag lycklig över utflykter med fynd som hägrar.

 

När jag sökte fann jag vad jag hittade…

 

semlor är änglasång
wokade skaldjur till förrätt & råbiff till varmrätt är lyx
hemmagjord apelsinglass är kärlek

 

Jag har hunnit äta många goda middagar, fira Alla Hjärtans-dag, höra fler grodor hoppa ur en presidents mun än vad som borde vara möjligt under en hel livstid, bakat och mumsat semlor och ja- besökt en mängd loppisar! För just nu är det roligare än allt annat. Även om vare sig semlor eller matlagning kommer långt efter.

veckans loppisfynd
pyttesmå porslinsdjur till prylhyllan

Och sol. Jag har sett solen! Och kunnat njuta av densamma sittande i en stol med näsan mot himlen.

Det går bra nu.

✴︎✴︎✴︎

En som väntat på nåt gott!

 

lapporten en januarimorgon när torneträsk ännu inte fryst till is
iskonst vid strandkanten

 

Så kom då äntligen Viktors bilder farande på den elektroniska brevlådan och jag blev glad som ett barn över att få se min hembygd genom en annan fotointresserad människas glasögon. Och gissa om jag log med hela ansiktet- han har sannerligen trivts.

Nu sitter jag med tårar i ögonen och ser min hembygd ur en annans perspektiv. Så vackert!

hela gänget med fotografen till vänster!
hänförelsen när världen är rosa & blå

 

 

Kalla dagar som fyller mig med värme…

 

pulkaåk i lilla hemmabacken
björkliden från ovan under en av våra sena promenader
ännu en kvällsbild
utsikten från föräldrahemmets gårdsplan är inte fy skam
stormen drar in…
ripa i kanelsky, serverad med ren potatisterrin 🙂
vacker kvällsvandring

 

Jag kan ha råkat växa upp på en av planetens vackraste platser. Tack universum, tack mamma & pappa, tack resevännerna!

 

✴︎✴︎✴︎

Gott för magen & spontaniteter

 

ett alldeles särskilt bostadsområde utanför lund

 

I min värld är en ledig dag inte alls ledig när den innehåller tider att passa och saker att bocka av. Mina lediga dagar har under de senaste två månaderna varit lätträknade men nu är livet i fas igen. Varannan helg är ledig, jag har inga som helst planer och så ska det minsann få förbli! För tiden liggandes på rygg med ett korsord, knatandes i skogen eller fängslad av detaljer med kamera i hand, den är alltför värdefull. Framförallt är det den tiden som gör mig till mig.

 

 

Tycker det är viktigt att våga umgås över generationerna…

 

 

Har jobbat några extra timmar för en kollega denna helg men direkt därefter bar det av till en restaurang som efter bara ett par besök seglat upp som en favorit. Maten är toppen, personalen genuint trevlig och prislappen lägre än summan av de två förstnämnda. Vi åt en italiensk buffé och då borden stod tätt och den lilla restaurangen var fullsatt gick det inte att låta bli att samtala med bordet intill. Mys!
Därefter var både jag och kärleken hembjudna till en arbetskompis. Vi rullade in och kunde dessvärre inte njuta av kakbuffén som bjöds. Det jag däremot kunde njuta av var att befinna mig i ett sammanhang där de övriga var femton år yngre än mig. Och därmed tjugofem år yngre än min älskade (Uffe, ursäkta för att jag tar upp det men det kommer en poäng). Jag som är uppväxt på en liten ort är van vid att umgås med allt från femåriga Selma till 83-åriga Dagny- samtidigt. Tycker det är en mycket viktig del i ett samhälle som känner gemenskap. Att vi som trivs ihop umgås oavsett ålder, hudfärg, yrke, pengar på kontot, fysik eller stadsdel.
Har faktiskt något gemensamt med de flesta av mina medmänniskor, gäller bara att hitta vinkeln och vips ha en en ny vän.

Och på min kollegas öppna hus träffade vi en himla gullig och nygift ung tjej som i dagarna åker på bröllopsresa till Icehotel! Henne skjutsade vi till nattjobbet på sjukhuset innan vi körde vidare hemåt…

jakriborg med sina spetsiga takåsar

Och för att återkomma till det oplanerade, spontana som enligt mig är livet så styrde vi denna dag mot Lund och mitt önskeresemål Jakriborg. Ett bostadsområde utanför stadskärnan med fantastiska byggnader och vindlande gångar mellan hus och huvudgator. En får parkera utanför muren och promenera in. Känslan är att ha hamnat i en medeltida kuliss trots att de första invånarna flyttade in för knappt tjugo år sedan.

Och när vi ändå var sådär härligt spontana var färden inte lång till en gigantisk zoo-butik där vi förlorade oss i akvariernas värld innan vi bestämde oss för att svänga in på stort köpcenter där det blev både sen lunch och långtitt i affärer som minsann inte finns hemma. Lagerhaus i mitt hjärta.

Nu är jag mer än redo för ny vecka!

 

✴︎✴︎✴︎

En liten skärva till…

Min första lediga dag sedan återkomsten från norr har jag tillbringat med att kika igenom kameraminnet, packa upp och känna in lugnet.
Som jag behövde den här alena måndagen hemmavid!

Och när jag väl tittade igenom de där, få bilderna från första dygnet såg jag ju att jag minsann har några egna som duger.

efter nattåg från skåne tog vi arlanda express & landade på sky city vid 7-snåret på morgonen- pigg böna stickar små sockor ❤️

 

 

Vissa av oss lyckades sova sittande, andra av oss sov på träbänk, ytterligare andra sov inte alls men var glada ändå…

 

hundspannet sätts samman av niklas, systers man
världens sötaste syster ser till att ivriga dragare inte sätter av i förväg
vi färdades harmoniskt på en kälke i kolsvarta kvällen & hela mitt jag log
för att komma fram till den välkomnande lavvùn
där syster kokade kaffe i sotig panna samtidigt som soppan hettade till sig ovan elden- minnesvärd middag
lördagsmys à la lappland
mamma äter inte godis ändå försvinner varje norsk chokladbit jag köper oroväckande snabbt! hon är som en sniffande chokladhund, min mamma…

Lappland är sannerligen ett eget land och att mina rötter finns i hjortronmyren, hängdrivan, iskristallen, samekniven och myggsvärmen är jag tacksam för!
Jag är samtidigt oerhört glad att ha funnit mitt liv i Skåne. För nu har jag två fantastiska hemma.

Och mamma. Lyckades med konststycket att smuggla hem en liten bit bubblig, orörd norsk mjölkchoklad!

 

✴︎✴︎✴︎

Übermäktiga dagar hemmavid

ann, viktor, uffe & lapporten
solen lyser på fjälltopparna men har ännu inte nått byn…

Har landat på Skånsk mark efter fullständigt magiska dagar hemma. Då jag är ytterst ointresserad av tekniskt fotografi (som att använda stativ, justera slutartider & ISO) blev jag helt till mig när en av kamraterna älskar just det! Väntar in Viktors bilder och bjuder under tiden på några av mina.

 

Hjärtat svämmar över av stolthet- min familj är något utöver… ❤️

 

Min kropp är fylld av bultande tacksamhet för från det att vi landade på Kiruna Flygplats har vi alla blivit varmt omhändertagna. Idel bäddade sängar, närvaro, genuin matlagning, tillgång till bil, fri entré till kylskåp och varm gemenskap men samtidigt utrymme för egna drömmar. Så är jag uppväxt och så fungerar det fortfarande. Är oerhört stolt över över syster med familj, mamma & pappa. Ni är bäst, allihop!
Och för dig som kanske tycker att jag tjatar? Går det? Att uppskatta för mycket?

Dagarna som varit är några av de mest magiska i mitt liv. Har lyckats se snön & isen ur en besökares vinkel. Känt knarret under skon. Hört tystnaden.

 

✴︎✴︎✴︎

 

Vinter i Skåneland

vovvar små poserar på nya lakan
när prognosen säger ”snö kommer falla över skåne”

 

Vaknade med ond nacke, snorig och tung i huvudet. Som vilken annan dag som helst de senaste två månaderna. På jobbet avlöser nämligen förkylningarna varandra men själv har jag peppar, peppar ta i trä klarat mig från att bli sängliggande. Fast en sak var ovanlig denna morgon, vet du vad? Jo, förutom symptomen som tyder på annalkande sjukdom ställde regnbågsfjärlilar till med velodrom-race i magtrakten. Om mindre än en vecka vaknar jag hemma i norrland!

 

Jag har med tiden blivit cynisk vad gäller vinterprognoserna i Skåne

 

det gamla krutbruket i torsebro
mäktig ek & stugor små
del av skyddsmur runt bruket- idag som ett konstverk

 

husets ädelost-fettuchine med rökt skinka, champinjoner & spenat
besattheten för ”grekisk” sallad håller i sig, minimozzarellas gör ensemblen komplett!
må-bra-mat! för visst är det väl nuet vi ska leva i?

I övrigt vaknade jag till snökaos denna förmiddag. Hade blivit lovad två centimeter kall nysnö men fick hålla till godo med lite florsocker i kakelskarvarna- Skånsk vinter, haha!
Kärleken kom med den utmärkta idén att röra på benen vid krutbruket i Torsebro och där var det som att gå omkring i en pepparkakshus-kuliss. Tror det är vad jag älskar mest med Skåne. Närheten till allt och tillgången till orörda pärlor… Vi kan köra runt varje helg hela året men aldrig utforska samma ställe två gånger.

Vad vore väl fri tid utan att klämma och känna i matbutiken? Utan att komma hem och hacka så tårarna sprutar? Utan smakandet & testandet? Utan dukandet och pratandet?

Vore ungefär lika befängt som att inte vila nära, tillsammans med bok varje ledig eftermiddag!

 

✴︎✴︎✴︎

Gott Nytt År!

dukade med servisen jag fått av farmor för en massa år sedan
nu är vi redo att hugga in!

Livet har gått i 300 km/h den senaste tiden och ofta så att den rent av inte räckt till för allt jag velat göra. Men du minns du väl vad som gäller? Just det- gilla läget!
Det var en mycket trött jag som lämnade arbetet i fredags kväll. Trött men samtidigt glad över det stundande nya året och maten som skulle lagas och ätas i gott sällskap. Tycker lyx och flärd behövs alldeles särskilt nu när dygnets ljusa timmar är få.

till förrätt serverades en krämig karl-johan-risotto med parmesanflarn
till varmrätt bjöd vi på rimmad torskrygg (helt fantastiskt fin) med hasselnötsvinaigrette, picklade steklökar, svartrot, jordärtsskockspuré & syltad citron
till dessert serverade vi husets fläder-, hjortron- & chokladglass på en vit chokladkaka

Och mat det lagade jag sannerligen. Efter ordentlig sovmorgon körde jag igång vid lunchtid på Nyårsafton och hade väl serverat den sista tallriken en timme innan tolvslaget. Pjuhhh!!! Under ett par timmar av eftermiddagen hann jag känna panik och ”det här ror jag aldrig i land, det är för många moment!” Fast alla verkade nöjda och mätta när kvällen var slut och inga konstigheter inträffade. Eller jo, en konstighet. Jag lagade efter recept och stötte på problem redan när den allra sista ingrediensen skulle införskaffas. För inte tusan kunde jag hitta någon hasselnötsolja, trots att vi körde både stan och Åhus runt.
Ringde en jobbarkompis som då kom med en perfekt lösning. Rosta hasselnötter, gnid av skalen, hacka och lägg i rapsolja över natten. Fungerade perfekt så glöm inte det när du någon gång är på jakt efter den där udda men ack så viktiga ingrediensen…

 

Var en mycket urlakad jag som lämnade arbetet för välförtjänt ledighet

 

Fast vet du? Nästa gång jag lagar nyårsmiddag kommer jag låta bli att utmana mig själv till bristningsgränsen, det märkte jag att mina stackars nerver finner påfrestande obehagligt. Kött, sås och potäter får det bli i fortsättningen 😉

Jag njuter för fullt av min andra lediga dag. Farmor som fortfarande är kvar i Skåne blivit visad Tivoliparken med sina många träd, fåglar och orangeriet som jag tycker är så fint. Därefter körde vi en lång runda med bilen i förhoppningen om att få syn på ett vildsvin. Tji fick vi dessvärre även denna gång men samtidigt var utflykten mysig.

På spisen gottar den skånska äggakakan till sig och det är dags för mig att duka bordet för denna vistelses sista middag med farmor. Då är det väl vettigt att hon får med sig något riktigt gott, skånskt hem i minnet? resonerade jag.

Önskar dig än en gång ett riktigt Gott Nytt År! Det är vi alla värda så länge vi fortsätter vara snälla.

 

✴︎✴︎✴︎

Renhornet är pyntat & julen här!

 

julgrupp vänlig för astmatiker

 

Herrejösses sådan kommers det är på jobbet i dessa tider. Jag somnar i bilen på väg hem varje dag- vilken tur att det är kärleken och inte jag som kör! Himla skönt är att ju högre tryck, desto roligare- tycker jag.

I skrivande stund står årets julskinka för griljering i ugnen samtidigt som farmor och vovvarnas syster Saga alldeles snart anländer. En liten stund att andas innan julen obönhörligen, officiellt är igång.

Ju högre tryck desto roligare!

 

pyntat renhorn- jag vill ha ljus överallt!

 

Huset är pyntat, fyllt med växter lämpliga även för allergiker (julstjärna, hyacint, amaryllis och gran går bort) och nu hör jag att de kommer!

✴︎✴︎✴︎

 

 

 

 

Gläns över sjö & strand

fynd
förra veckans loppisfynd! fot till bordsgran, mässingsstakar & en trägris (självklart svensk) för fyra ljus…

I kväll har jag bokat biljetterna till Björkliden (Kiruna) så nu känns det definitivt även i magen- i januari åker jag hem. Men inte bara jag utan en liten samling av de finaste människor jag vet. Värmer högtidligt i bröstet bara jag tänker på det!

 

lusse
beroendeframkallande
advent
kaoset i den skånska vintern 😉

I övrigt är här ingen reda med något. Solen skiner lika starkt som gräset är grönt, fönstren putsades idag men inga stjärnor hänger ännu i fönstren, jag har snöat in på att baka lussekatter. Kan vara den bästa terapin mot stress någonsin! Lyssnar på julmusik och magiskt nog fungerar det. Men vad hände med gråa, trista november? Solen skiner ju varje dag och himlen är blå.

 

Min lilla fru, du är så söt, nu kör vi hem du kokar gröt…

Har en skrubb i hallen som ständigt är så belamrad med skit att det inte ens går att stiga in i den. Allt som för tillfället inte används hamnar där inne, nödlösningen som jag självbedrägligt nog varje gång tänker att jag ska reda upp så snart jag hinner. Skrubben ligger som svart klump i min mage och idag bestämde jag mig för att göra upp med den en gång för alla. Vet du? Det var riktigt trivsamt och gick snabbt. Nu hänger ytterkläderna på sin stång, väskorna på sin krok, allt skräp är kastat… Att organisera kan vara en av de skönaste sakerna som finns.

Nu ska här intensiv-googlas aktiviteter till de kommande tre dagarna av polarnatt och (förhoppningsvis) norrsken. Länge sedan jag bodde ”där uppe” men drömmen vore ju att kunna ge mina vänner gåvor i form av de godaste av smaker och vackraste av vyer. Tänker mig hundspann, ishotell, ren, ripa, snöglitter och tystnad. Det hade gjort mig lycklig!

Nu hänger en stjärna i vart rent fönster, kärleken har slutat studsa av frustration över allt stök och friden kan börja!

✴︎✴︎✴︎