Solig återhämtning

helgfrukost med tid att lusläsa loppis-guiden

Så här års är varje dag som att vakna upp yrvaken mitt i en märkligt verklig dröm. Blommor finns faktiskt! Blå himmel är inte bara något jag sett på film! Dofter är inte påhittade! Färger kan aldrig vara grälla!
Våren är ett uppvaknande och jag blinkar fortfarande förvånat. Just som varje år hör det årstiden till.

vintergäck under stadspromenad

Jobbar mycket nu för tiden. Inte alltid långa dagar men oftast långa veckor. Istället för att sucka är jag glad över att jag innan kvällspassen hinner ta en långsam promenad. Vara med om hur årstiderna växlar. Stanna upp i solen om så bara för ett par minuter.

Medmänniskor som jobbar jobbar måndag till fredag, åtta till fem pratar sig gärna varma om hur lyckligt lottade de är. Själv är jag rädd för att desamma gått bort sig i vardagsträsket. Ty det är alltför lätt att glömma hur varierande livet är tänkt att vara eller känslan av frihet en ledig vardagsförmiddag i februari.

 

Värdet i att aldrig bara lunka på…

 

 

loppis-fyndat en illa hängd tavla signerad petter pettersson… visst ser en likheten med den övre i bild?

Idag styrdes kosan mot Älmhult för vandring längs pilar i det stora möbelvaruhuset. Ute öste regnet nämligen ner… Var på jakt efter vissa saker men kom som vanligt hem med helt andra. Det där med att känna in livet har sina oberäkneliga sidor. Fast viktigast är väl ändå att det finns saker att bygga ihop vid hemkomsten, eller hur?

 

rullvagnen till mina pysselting tar form & den annars så lugne kärleken svär så det står härliga till- harmoni

Är alltid helt slut i huvudet efter ett besök till IKEA men här ska nu kluras och kontrolleras öppettider inför tisdagens utflykt. Jag och två av de absolut finaste jag vet ska köra på turné- helst i form av en loppisrunda med godaste fikat. Har en broschyr över en himla massa tänkbara stopp men vet att det mesta håller stängt vardagar så här års. Nu gäller det bara att klura ut vilken del av Skåne som är mest öppen! Lyxproblem 🙂

Förresten. Vaknade tidig morgon, mitt i en dröm.
Var på Ven med vovvarna, drog på en resväska och väntade på att kärleken skulle möta upp. På strandspången mötte jag ett gäng kostymnissar som frågade om vägen till Pizzeria Migrationsverket.
Alltså, hur blir drömmar till och varför är de ofta så märkliga?

 

✴︎✴︎✴︎

Ett stenkast mellan vinter & vår

frusen tage i ny mundering

Vi har haft några fina, nästan riktiga vinterdagar här i mina krokar och jag är så nöjd! För efter snön som blev liggande en vecka kom takdropp, istappar och kvittret från de pippifåglar små jag delar råkar dela tak med. Alltså, jag förstår vad du tänker och vill klargöra att det inte är imaginära fåglar på loftet utan fluffiga små saker av kött och blod. Som byggt sina bon under takpannorna och håller konsert från tidig morgon fram till lunch.

solsken & takdropp
lycka är att kunna snabbkyla i snö!
wallenbergare är mumma

Inte långt efter istapparna, takdroppet och fågelsången kikade de första snödropparna ur marken och nu är våren ett faktum i mitt hjärta. Vad mer händer på våren? Jo, loppisarna tinar fram och även fast de än så länge koncentrerar sin öppna tid främst till helger är jag lycklig över utflykter med fynd som hägrar.

 

När jag sökte fann jag vad jag hittade…

 

semlor är änglasång
wokade skaldjur till förrätt & råbiff till varmrätt är lyx
hemmagjord apelsinglass är kärlek

 

Jag har hunnit äta många goda middagar, fira Alla Hjärtans-dag, höra fler grodor hoppa ur en presidents mun än vad som borde vara möjligt under en hel livstid, bakat och mumsat semlor och ja- besökt en mängd loppisar! För just nu är det roligare än allt annat. Även om vare sig semlor eller matlagning kommer långt efter.

veckans loppisfynd
pyttesmå porslinsdjur till prylhyllan

Och sol. Jag har sett solen! Och kunnat njuta av densamma sittande i en stol med näsan mot himlen.

Det går bra nu.

✴︎✴︎✴︎

En som väntat på nåt gott!

 

lapporten en januarimorgon när torneträsk ännu inte fryst till is
iskonst vid strandkanten

 

Så kom då äntligen Viktors bilder farande på den elektroniska brevlådan och jag blev glad som ett barn över att få se min hembygd genom en annan fotointresserad människas glasögon. Och gissa om jag log med hela ansiktet- han har sannerligen trivts.

Nu sitter jag med tårar i ögonen och ser min hembygd ur en annans perspektiv. Så vackert!

hela gänget med fotografen till vänster!
hänförelsen när världen är rosa & blå

 

 

Kalla dagar som fyller mig med värme…

 

pulkaåk i lilla hemmabacken
björkliden från ovan under en av våra sena promenader
ännu en kvällsbild
utsikten från föräldrahemmets gårdsplan är inte fy skam
stormen drar in…
ripa i kanelsky, serverad med ren potatisterrin 🙂
vacker kvällsvandring

 

Jag kan ha råkat växa upp på en av planetens vackraste platser. Tack universum, tack mamma & pappa, tack resevännerna!

 

✴︎✴︎✴︎

Übermäktiga dagar hemmavid

ann, viktor, uffe & lapporten
solen lyser på fjälltopparna men har ännu inte nått byn…

Har landat på Skånsk mark efter fullständigt magiska dagar hemma. Då jag är ytterst ointresserad av tekniskt fotografi (som att använda stativ, justera slutartider & ISO) blev jag helt till mig när en av kamraterna älskar just det! Väntar in Viktors bilder och bjuder under tiden på några av mina.

 

Hjärtat svämmar över av stolthet- min familj är något utöver… ❤️

 

Min kropp är fylld av bultande tacksamhet för från det att vi landade på Kiruna Flygplats har vi alla blivit varmt omhändertagna. Idel bäddade sängar, närvaro, genuin matlagning, tillgång till bil, fri entré till kylskåp och varm gemenskap men samtidigt utrymme för egna drömmar. Så är jag uppväxt och så fungerar det fortfarande. Är oerhört stolt över över syster med familj, mamma & pappa. Ni är bäst, allihop!
Och för dig som kanske tycker att jag tjatar? Går det? Att uppskatta för mycket?

Dagarna som varit är några av de mest magiska i mitt liv. Har lyckats se snön & isen ur en besökares vinkel. Känt knarret under skon. Hört tystnaden.

 

✴︎✴︎✴︎

 

Vinter i Skåneland

vovvar små poserar på nya lakan
när prognosen säger ”snö kommer falla över skåne”

 

Vaknade med ond nacke, snorig och tung i huvudet. Som vilken annan dag som helst de senaste två månaderna. På jobbet avlöser nämligen förkylningarna varandra men själv har jag peppar, peppar ta i trä klarat mig från att bli sängliggande. Fast en sak var ovanlig denna morgon, vet du vad? Jo, förutom symptomen som tyder på annalkande sjukdom ställde regnbågsfjärlilar till med velodrom-race i magtrakten. Om mindre än en vecka vaknar jag hemma i norrland!

 

Jag har med tiden blivit cynisk vad gäller vinterprognoserna i Skåne

 

det gamla krutbruket i torsebro
mäktig ek & stugor små
del av skyddsmur runt bruket- idag som ett konstverk

 

husets ädelost-fettuchine med rökt skinka, champinjoner & spenat
besattheten för ”grekisk” sallad håller i sig, minimozzarellas gör ensemblen komplett!
må-bra-mat! för visst är det väl nuet vi ska leva i?

I övrigt vaknade jag till snökaos denna förmiddag. Hade blivit lovad två centimeter kall nysnö men fick hålla till godo med lite florsocker i kakelskarvarna- Skånsk vinter, haha!
Kärleken kom med den utmärkta idén att röra på benen vid krutbruket i Torsebro och där var det som att gå omkring i en pepparkakshus-kuliss. Tror det är vad jag älskar mest med Skåne. Närheten till allt och tillgången till orörda pärlor… Vi kan köra runt varje helg hela året men aldrig utforska samma ställe två gånger.

Vad vore väl fri tid utan att klämma och känna i matbutiken? Utan att komma hem och hacka så tårarna sprutar? Utan smakandet & testandet? Utan dukandet och pratandet?

Vore ungefär lika befängt som att inte vila nära, tillsammans med bok varje ledig eftermiddag!

 

✴︎✴︎✴︎

Sankta Lucia

saffranskladdkaka med lingon- rekommenderas!

Alldeles, alldeles snart är det jul! Om en vecka hämtar vi farmor vid tåget och till dess är det rakt bara att laga och baka för allt en är värd.

loppispynt samsas med fynd 🙂

 

Jobbar denna jul men tror inte det är därför stämningen är svår att finna- har inte känts så här eländigt sedan jag flyttade söderöver. I år firar kärleken med sina föräldrar och syster dagen innan julafton- då jag naturligtvis råkar jobba. Aftonen i sig blir därmed inte särskild alls. Fast hör det inte vuxenlivet till? Att se på Kalle, gråta en skvätt inombords och gilla läget.

 

Snart, snart är det dags…

 

 

finaste adventsfikat blev till marsipan-verkstad

Påminner mig ständigt om att julen är en känsla, inte en dag.
Har dessvärre tappat bort dem bägge.

Så får det lov att vara ibland.

 

✴︎✴︎✴︎

En ovälkommen vän på besök

 

 

 

Jag är oerhört tacksam över att jag inte är tonåring längre. Jag hade mindre att sätta emot då. Den tiden var den värsta i mitt liv. Med topparna, dalarna, ilskan, sorgen, tankarna på att bara sluta finnas till, funderingarna över vad det skulle bli av mig. Minns att jag stod vid järnvägen i min hemby, tittade på tågen och drömde om att min blivande kanske satt i en av vagnarna. Hur skulle vi möta varandra?
Ändå satt vuxna jag där på sängkanten igår. Förbaskat förbannad över något min älskade sa, klappande kattten och bara tvingade mig själv att andas. ”Andas. Andas. Andas. Andas. Andas. Det kommer gå över, allt kommer bli bra…

 

Hormoner från helvetet!

 

Mitt i allt kände jag igen mig själv. Och att jag varit där innan.
Varit den där arga som bara vill slå sönder saker, flytta, försvinna, börja på nytt, skrika, gråta. Förändra världen. Det där sköra i mig som jag skrev om för ett par veckor sedan. Om du minns?
Känslan nådde sin kulmen igår. Strax innan blodet började rinna.
Därefter var det som att jag fick en spruta lugnande. Som att luften äntligen gick ur en böld…

Mensen är här. Tack.

🎄🎄🎄

Gläns över sjö & strand

fynd
förra veckans loppisfynd! fot till bordsgran, mässingsstakar & en trägris (självklart svensk) för fyra ljus…

I kväll har jag bokat biljetterna till Björkliden (Kiruna) så nu känns det definitivt även i magen- i januari åker jag hem. Men inte bara jag utan en liten samling av de finaste människor jag vet. Värmer högtidligt i bröstet bara jag tänker på det!

 

lusse
beroendeframkallande
advent
kaoset i den skånska vintern 😉

I övrigt är här ingen reda med något. Solen skiner lika starkt som gräset är grönt, fönstren putsades idag men inga stjärnor hänger ännu i fönstren, jag har snöat in på att baka lussekatter. Kan vara den bästa terapin mot stress någonsin! Lyssnar på julmusik och magiskt nog fungerar det. Men vad hände med gråa, trista november? Solen skiner ju varje dag och himlen är blå.

 

Min lilla fru, du är så söt, nu kör vi hem du kokar gröt…

Har en skrubb i hallen som ständigt är så belamrad med skit att det inte ens går att stiga in i den. Allt som för tillfället inte används hamnar där inne, nödlösningen som jag självbedrägligt nog varje gång tänker att jag ska reda upp så snart jag hinner. Skrubben ligger som svart klump i min mage och idag bestämde jag mig för att göra upp med den en gång för alla. Vet du? Det var riktigt trivsamt och gick snabbt. Nu hänger ytterkläderna på sin stång, väskorna på sin krok, allt skräp är kastat… Att organisera kan vara en av de skönaste sakerna som finns.

Nu ska här intensiv-googlas aktiviteter till de kommande tre dagarna av polarnatt och (förhoppningsvis) norrsken. Länge sedan jag bodde ”där uppe” men drömmen vore ju att kunna ge mina vänner gåvor i form av de godaste av smaker och vackraste av vyer. Tänker mig hundspann, ishotell, ren, ripa, snöglitter och tystnad. Det hade gjort mig lycklig!

Nu hänger en stjärna i vart rent fönster, kärleken har slutat studsa av frustration över allt stök och friden kan börja!

✴︎✴︎✴︎

November blues

fruset1
tage lycklig i ny tröja
fruset2
en skattkiksta av glittrande löv…

 

Äntligen möts vi igen.
November.

Du är månaden där mitt humör växlar mellan euforisk och arg på fjorton sekunder. Månaden jag överväger att flytta vartsomhelst, klippa håret, byta jobb, upptäcka nya språk, bryta samman. På allvar bryta samman. Tatuera händerna. Sälja huset. Sa jag klippa håret? Menade såklart spara håret och tova dreads. Skita i allt. Byta inriktning. Baka 50 sorters kakor. Börja jobba som volontär. Sluta le. Börja le.

Jag måste bort, iväg, vidare. Behöver något annat. Få bestämma. Jag orkar inte med mörker samtidigt som vi behandlar varandra illa. Vill få förtroendet att besluta ”HÖR UPP!, DU DÄR I RANDIGT SOM KNUFFAS & TAR ELAK PLATS! NU GÖR VI SÅ HÄR…”

Vad jag bestämt om jag fått bestämma? Att vi ska vara snälla mot varandra. Även om vi vissa dagar inte tror oss ha orken. Att vi ska respektera varandra. Även ifall vi inte är intresserade. Att vi ska ha roligt. Även om vi inte har något att le åt.

Att vi på frågan ”hur är det?” ska svara ärligt.

 

November är en månad där jag ofta bryter samman för att komma igen i en starkare version. Vad betyder november för dig?

 

fruset3
tankebok & lurar följer ständigt med…

November är även månaden där jag mot bättre vetande sparkar stortån i cement bara för att upptäcka att det fortfarande går att få ont på riktigt. Misstänker att det sköra i mig bottnar i mäniskor jag saknar och högtider som komma skall. Minnen jag inte längre är med att skapa. Berättelser som bara får mig att känna mig ännu mer ensam.

Andas.
Bara andas.
Allt kommer bli bra.

 

✴︎✴︎✴︎

Söndag på luffen

fidel1
välkomnade gästerna med fidel castro på altanen
tuna
lördagmiddagen bestod av tonfiskfilé med en avocadosallad & gudomligt mogen avocado
tuna2
en vacker kväll & det lilla äppelträdet blommar
tuna3
fyndade en liten gjutjärnspanna från ronneby bruk på loppis & så brödkorgarna som jag föreställer mig att en fransk bonde snickrat ihop…

 

Veckorna går i en rasande fart. Vips blommar syrenen undertiden jag kommer på mig själv med att uppskatta en regnig dag… Vad jag kan minnas är det inte många majmånader som varit så stabilt varma och soliga som denna. Eller?

Min vecka har varit himla fin med vänner på besök i onsdags kväll. Vi sippade på en drink i (blåsten) solen innan husvisning och gemensam matlagning. Pratigt och mycket, mycket bra för den så viktiga själen. Timmarna passerade i raketfart och vips var det dags att tänka på morgondagen. Som för min del innebar jobb på en för mig helt ny avdelning- då behöver en ju vara lite extra alert. Den nya avdelningen gjorde mig lycklig, jätteroligt!

Vad vet väl jag om kor?

I dag (läs:söndag) klev vi upp tidigt för kosläpp, ölprovning och stros på ett slott i närheten. Vi var många som samlats i duggregnet och nu har ”kosläpp” bockats av på listan. Antingen hade jag för höga förväntningar eller är dessa inte fullt så fantastiska som jag läst om. Korna släpptes ut i omgångar men verkade inte mer ystra än vanligt. Jo, kanske en gnutta men vad vet väl jag om kor?
Desto mysigare var det att därefter dra iväg till Degebergas trädgårdsmässa för att klämma på växter, ställa trädgårdsfrågor och få nya idéer. Vidare körde vi med ett par plantor, en redigt flätad picknick-korg och två ypperliga jäsformar för matbröd. De är säkert producerade i massupplaga men ser ut som något en fransk bonde suttit och knåpat ihop på stearinljusets tid! Sömning efter alla intryck fortsatte vi till en loppis nära hemma. Både gamlingen och hunden Saida kände igen oss efter månader av vinterstängt. Här fick jag lägga band på mig för att inte köpa det där bedårande vardagsrumsbordet med häftigaste skivan… Åker tillbaks och köper det nästa helg om det fortfarande envisas med att stanna kvar i mina tankar 🙂

Vad har du gjort idag?

✴︎✴︎✴︎