Att ge en guldstjärna

utan höst igen vår

 

 

Utanför mitt fönster beter sig hösten på samma vis som den förmodligen gjort i århundraden innan det bloggande folket började ta plats.
Temperaturen sjunker, åkerns gröna matta sticker ut under träden som nu börjar tappa sina blad för att istället ståta med naket skelett. Ett skelett som i sin tur blottar ursprungliga former och får en att hastigt vilja måla. Himmel, armar och en ny årstid.

 

Förlorar jag någonting på att ge en medmänniska en guldstjärna?

 

vinst i vinlotteriet på jobbet
frusen vovve bygger igloo & läsgalen matte bygger skyskrapa

 

Fördelarna med kyla och mörker är att de ormar, som i rent försvar kan tänkas råka bita tunna hundben, går i ide. Att luften blir klar och lätt att andas. Att spindlar och andra kryp vilar istället för att kräla på väggar och mat. Att en sover svalt gott om natten.
Aldrig smakar väl en soppa bätte än i kyla? Och aldrig ger väl värmeljuset ett vackrare sken? Aldrig är det väl mysigare att krypa samman och bara vänta till värmen når allas tår?

Hade enkelt kunnat göra en mycket längre lista över vinterns nackdelar. Klaga lite varje dag jag mötte en annan människa. ”fy, så kallt det är- och värre blir det!” eller ”brrr, nu har det börjat ta emot, jag avskyr vintern!” eller ”usch, jag orkar knappt kliva upp när det är så mörkt…

Fast varför? Ger ju ingen energi vare sig till mig själv eller den stackars människa som får ta emot gnället. För mottagaren har ju alldeles säkert ett eget berg av gnäll att tävla mot vareviga dag… Tänker jag.

 

ifall jag inte dömt ut dessa tunnor innan jag ens sett dem så kanske jag varit gladare?

 

Ovanför ser du en sak som kommunen bestämt och som jag i min tur valt att jag skulle avsky innan jag ens provade- ville rakt inte ha dem. Två tunnor med fyra fack i vardera.
Tar tillbaks min förutfattade mening, det var dumt av mig.
Dessa tunnor är det bästa och mest revolutionerande som hänt hushållet på länge. Hur vettigt och bra som helst då allt sorteras och jag sover bättre om natten!

än värmer solen- ifall en orkar vänta

 

Livet kan vara både orättvist och irriterande, tro mig jag vet hur det är att kalla sig själv realist när en omedvetet gnälligt pekar ut varenda fel i tillvaron.
Att vara realist är nämligen samma sak som att vara positiv med enda skillnaden att realisten ofta stannar i felsökandet medan en positiv person ser problemet och hittar en lösning.

Tycker jag.

Om jag har en riktigt jävlig dag (låt säga att jag bråkat med Uffe, missat bussen och ser att saldot på lönekontot är övertrasserat redan den 15:e) så bör jag inte kliva på bussen och anse det rätt att väsa åt chauffören.

Ifall jag är vuxen bör jag istället rita en enhörning, lyssna på musik som lyfter och använda mina sista krafter till att ge så mycket att jag börjar få tillbaks. För tycker jag om dig så tycker du om mig och då tycker jag om dig… Ett lika vänligt som enkelt kretslopp.

Jag kommer fortsätta ge fullständigt omotiverade presenter, dela ut guldstjärnor och leta skatter för blicken! Sistnämnda brukar lösa sig bara en spänner ögat i närmsta trädtopp.
Känner jag för det så händer det att jag delar ut en guldstjärna till mig själv av bara farten!

 

✴︎✴︎✴︎

2 thoughts on “Att ge en guldstjärna

  1. Guldstjärna till dig som så vänligt delar mex dig sv ditt liv och dina tankar

    kram tina som läser bloggar i soffsn….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *