Malmö tur & retur

malmö i mitt vuxna hjärta

En lycklig och lite häpen februari-månad för knappt nio år sedan anlände jag, kissar och de viktigaste köksattiraljerna till Kristianstad och kärlekens lägenhet på söder. Ja, du läste rätt- jag valde köksattiraljerna framför inredning. Och jag valde vilket liv som helst i Kristianstad tillsammans med HONOM framför vadsomhelst i hela världen
Minns att min älskade ursäktade Kristianstad som en liten stad och med en gång erbjöd mig att köra bilen. Själv nästan dog jag så stort allt kändes!
I efterhand förstår jag att nästan allt är större än en skogsväg men samtidigt mindre än norrbottens vidder.

I morgon har vi varit lyckosamt förlovade i nio år och för att fira besökte jag för första gången Malmö. Eller jag påstår att det är första gången men jag har minsann varit i trakterna innan- både på konferens efter arbetad natt och (det här tror jag inte Uffe heller vet?) när jag dejtade en militär som gjorde lumpen i Kiruna. Besökte honom i Limhamn, blev nästan påkörd av en buss utanför centralen och vackert dumpad när jag fnissade åt vad-han-nu-hettes ringa skäggväxt. Victor, Carl, Oscar? Vi var båda nitton år och jag fick låna hans systers tröja när vi strosade ner för att se på hur Öresundsbron blev till…

 

… att bara var kan vara det svåraste i livet, särskilt om skon skaver & koftan är för varm

 

matserveringar i solgass är skåne för mig
tacka vare gud i höjden & kartor i moböjlen… (med skånskt uttal funkar det nästan)
fann ”småland” där jag fick sitta, ladda mobilen & äta

Hade detaljplanerat min helt egna för-första-dag i Malmö. Skulle äta godaste lunchen, hitta prisvärda loppisar och bara vara. Att bara vara är bland det svåraste en kan ge sig på… Särskilt om skon skaver och en valt en för varm kofta.
Känner ändå att jag jobbat på bra när jag fann seconcd-hand, Lush, fantasy-shopen och den fairtrade-butik som jag kikat på.

känner du mig? då vet du att mitt största skrock i livet är när klockan står lika i timma & minut…
underbar miljö

 

Tanken var att avsluta med att åter finna Centralstationen men med en sol som sken ack så varm efter uppnått mål satte jag mig på en uteservering och beställde in ett glas rosé.
Trött av dofter, trött av ljud, trött av tidig morgon, trött av att ta hänsyn, trött av tempot, trött av promenad- trött av intrycken.

Hur kan en välja att bo i en större stad? Förstår de hur mycket energi som går rätt ut genom skorstenen? Är det bara jag som kroknar?

i eftermiddagssolen- bara jag

Nu är det sällan så enkelt att resa i Skåne och för första gången fick osäkra jag uppleva inställt tåg, trängsel på perrong och vänskapen som kan uppstå trots att språket oss människor emellan skiljer sig åt. Himla glad över att jag fick lotsa ungerska Desenia till sin familj i Kristianstad och att irritationen som kanske annars skulle ha uppstått i mitt hjärta istället blev till en resa att minnas!

Ett par timmar tillbringade vi tillsammans utan att kunna samtala. Blickar räcker många gånger och jag tror att tillsammans är ordet.
För under de timmarna fnissade vi åt samma saker och hittade fram- tillsammans.

✴︎✴︎✴︎

Lite skit rensar magen?

härlig miljö för promenadsugna

Har varit fullkomligt ljuvligt med en helt ledig helg som tillbringats hemma. Inga utflykter mer än möjligtvis den till en grannäng där vovvarna fick springa av sig bland komockor, stengärdsgårdar och mullvadshögar och vi tvåbenta njöt av värmen och stillheten.

gott om plats när det spritter i benen
gick slalom mellan komockorna

 

Nu är det sommar, nu är det sol, nu är det koskit i hagen!

 

Tycker också det är spännande att promenera i ett område där kossor strövar fritt. För de kan vara lite griniga och är rejält stora även på inte så nära håll. Vid ett tillfälle vände kärleken sig hastigt om- han kände en stark doft av ko och såg nästan ut som han trodde sig ha hamnat i ett bakhåll. Men det var bara vinden som spelade oss ett spratt.

broccoli, vaxbönor, brysselkål, ädelost, lax… att kombinera alla favoriter på en gång!

 

klar soppa med bondklimp och hembakt bröd är också en trevlig kombination- roligt att laga & värmande för magen

Vet inte om det hör till vardagligheterna att jag skriver om städning? Kanske i ett förbigående någon gång? Hör här. I förra veckan fick jag ett smärre sammanbrott över alla flugor som finns innanför väggarna i detta hem. Brukar tänka att vi bor på landet, med åkrar som närmsta granne. Men visst är det äckligt? Med flugor, alltså.
Projekt storstädning drogs igång för tänk om det var vi som var skitiga och inte miljön omkring? Det dammades och fejades, möbler flyttades och golvlister och annat skrubbades med klorin. Inser att jag med detta erkännande kan glömma en karriär som språkrör för Miljöpartiet… Men klorin tar ju allt.

I hela mitt liv har jag fått höra att det är nyttigt att äta regelbundet. Var därför mycket nöjd när jag nyss värmde upp resterna av gårdagens soppa, bredde mig en smörgås och dukade vid köksbordet. En ska inte bara äta regelbundet, en ska sitta ner och ta det lugnt också.

Du undrar förbryllat varför jag berättar detta?

Jo, för att jag mått så mycket bättre om jag hoppat över den här lunchen eller om jag ätit oandaktsfullt och läst på mobilen samtidigt som jag bara skyfflade in. För mer än halvvägs in i den micrade soppan fiskar min sked upp- en kokt fluga!
Jag. Mår. Illa.

Vi har städat, det berättade jag väl?

✴︎✴︎✴︎

Lätt att glömma regn

höstvackert

Har tillbringat nästan två timmar med att gå igenom kameran eller rättare sagt det minneskort som rymmer mitt vardagsliv i bilder. Lovar både dig och mig att det inte ska gå lika lång tid till nästa gång vi ses, för vilket jobb- ett utmattande sådant som heller inte visar en riktigt rättvis bild av vardagen.

Med det sagt kanske jag kan få berätta om ett par saker som hänt men saknar bildbevis? Vad sägs om att jag…

  • …röstat i Kyrkovalet för första gången någonsin. Syftet var främst att begränsa Sverigedemokraternas inflytande över allt från samkönade äktenskap till aborträtt. Efteråt bjöds det på kyrkkaffe med kakor och vetebröd vilket väckte en viss respekt i mig. Kyrkan är inte bara religion.
  • …hamnat i het diskussion med vansinnigt otrevlig pensionär som trängde sig i kön till Bankomaten. Fullkomligt surrealistiskt hur han betedde sig, vuxna karlen som haft ett helt liv på sig att öva på att vara en god medmänniska.
  • …blivit verbalt påhoppad av en människa jag för nästan ett år sedan hade en kort diskussion kring medmänsklighet med. Med facit i hand är jag än gladare att jag fångade den bollen. För i detta verbala påhopp som förvisso var obehagligt fick jag ett kvitto på att det visst lönar sig att säga ifrån- inte ett förfluget ord har jag hört i samma miljö igen. Nu när jag tänker efter.

 

supersmarrig rödbetssoppa kryddad med bland annat ingefära, peppar & lime

 

Plötsligt befinner jag mig i konflikt, både vid bankomaten & kring det medmänskliga…

 

mardrömsloppis- plötsligt finns det ingen väg ut

 

Kanske har det inte undgått någon att söndagar väcker lite av en aversion i mig? Eller, har gjort. För som jag konstaterade förra gången vi hördes av så har de (söndagarna) vunnit ny mark i mitt hjärta. Då de utöver loppisfynd ofta bjuder på märkligt vackert väder. Kan i och för sig kännas lite retsamt så där när helgen vemodigt går mot sitt slut.  I en perfekt värld skulle ju solen skina och grillen tända sig själv på fredag eftermiddag för att inte brytas av regnmoln förrän söndag lunch…

I alla fall var förra söndagen inget undantag. Solen den sken lite försiktigt efter dagar av grått ösregn och vi visste sedan en tid att det var loppis i Huaröd. En loppis som dessutom börjar i rimlig tid, nämligen klockan 13.30 då vanligt folk hunnit både få sovmorgon och äta frukost i godan ro. En fyndar ju alltid mer stabilt med lite rostat bröd i magen, tänker jag.
Till Huaröd kom vi fyndsugna så, i ofrivillig karavan och vinkades från vägen in av personal som anvisade oss till parkering. Kön av bilar var lång, raden av gestikulerande funktionärer ännu längre och jag insåg att ”..nej, jag tänker inte gå en kilometer över lerig åker samtidigt som hundarna sitter i en solvarm bil för att kanske fynda något för en tjuga. Vi kör hem igen.” Rimligt resonemang, inte sant?
Kunde ha varit rimligt ifall Huaröds IF som anordnade loppisen tänkt på att människor inte bara skulle vilja köra dit utan även hem. För det fanns en väg in. Men ingen väg ut.
Där stod vi alltså. I en timme. Och inte bara vi utan en handfull till, varav en fick svaret ”..du väljer ju själv att köra hit!” Alltså, om det varit jag som fått detta till svar så hade det funnits en punkt till på listan ovan. En riktigt arg en.
Lärdomen mina vänner? Kör ALDRIG till loppis i HUARÖD.

 

den skönt blommande dahlian är en present från en värdefull vän
glädjen när misshandlade rosor tar sig!
gränsvakt i form av superjägaren Gun-Gun
inspirerad broccoligratäng
vårfru rhododendron mår inte riktigt bra & får ny jord med rätt ph-värde…
…hoppas hon piggnar till så att vi får se henne blomma till våren, knopparna ser lovande ut

Har jobbat hela helgen lång men tackar ödmjukast för stunden vid ett vindstilla hav och timmarna i soffan tillsammans med min älskade och vovvar. Vad vore ens livet utan dem? Hundarna, horisonten och den lyckosamma kärleken. Vad vore jag?

 

välkomnande strand & hav
åh, varför tänkte vi inte på att ta med fika?!
ser du planet som precis lättat från vattnet & svanparet?
svarta vinbär ska enligt källor beskäras rejält varje år då de bara ger bär på unga grenar- men det tog emot

Har känt mig krasslig hela förra veckan och jobbat för andra som varit sjuka. Nu är halsontet ett inte bara inbillat faktum utan här. Varm som en kamin är jag också.
Min lediga måndag tillbringades därför till stor del i en solig vrå av trädgården där såväl frukost som lunch intogs i det vindstilla. Sen gick det av bara farten att beskära äppelträd och vinbärsbuskar. Lite läskigt att behöva vänta på facit till i vår…
Flickor som växt upp en bra bit ovan polcirkeln har just ingen naturlig koll på sånt här!

Men gräva bivack, rabbla fader vår, göra upp eld och åka skidor med en stav kan vi, när nöden sätter in.

 

 

✴︎✴︎✴︎

En söndag helt i min smak

världens sötaste & mest bestämda lilla nos

 

Har ofantligt svårt att greppa det faktum att jag redan jobbat fyra veckor efter den semester som varade tre fantastiskt långa och avkopplande sådana. Märker samtidigt att jag uppnått en viss ålder, nämligen den där en frågar sig var tiden egentligen tar vägen… Skakar förundrat på huvudet samtidigt som jag himlar med ögonen. Glad att du slipper se just den kombinationen av reaktion.

 

 

Jag gillar en balanserad tillvaro- en kaka i var hand & loppis varje söndag!

 

 

Förra helgen var lördagen vigd till utflykt med två vänner. Målet var själva resan och efter timmar av njutande focaccia på det lilla bageriet, stopp på secondhandbutik och grönsaksshopping på en ekologisk odling så kom vi åter hem i lagom tid för att laga mat tillsammans. Hur värdefullt som helst!

Att köra en runda genom Skåne är förresten underbart även om en varken har mål eller stor plånbok. Själv njuter jag träden, husen, lapptäcket av åkrar, kyrkorna, rosorna, gläntorna, det vindlande lantliga trots att en sällan är mer än en mil från närmsta stad…

fotograferar en vän som fotograferar den entrecôte vi senare grillade
förrätt efter en dag av utflyktande, älskar att laga mat tillsammans med råvaror som plockats ut längs rutten!

 

Fast det är kanske inte så märkligt att veckorna rusar när en tillbringar lediga dagar med att utflykta tillsammans med vänner? För det är ju nu, innan det blir alldeles mörkt och trist som jag vill fånga den där energireserven som ska räcka ända tills vårens första Snödroppe kikar fram ur en skräpig gräsmatta.
Alltså helt rätt tid att utan dåligt samvete maxa njutningarna som får en att le i stunden och samtidigt lägger sig i minnesbankens lyckliga fack!

 

surströmming för fyra
& på hedersplats osthyveln jag fått av morfar under en alldeles särskild helg i överkalix
att lägga in gurka & öppna en kokosnöt är kvalitet i mitt levande

I fredags var det en högtidlig dag på här på Säterivägen. Surströmmingspremiären hanns inte med där i mitten av augusti men nu passade det ypperligt att bjuda hem svärföräldrarna. Mitt gäng när det kommer till just denna delikatess!
Kom hem trött från jobbet sen eftermiddag men hann ändå vila en hastig stund innan det var dags att koka potatis, lufta vinet, duscha, piffa och tända ljus. När jag entusiastiskt berättar för sådana som aldrig smakat så får jag förskräckta miner till svar men faktiskt är det så att både kärleken och hans föräldrar äter med god aptit. Är så oerhört tacksam över att ha kvar surströmmingen som en högtid även i mitt skånska liv.

Söndagar har gått från att vara en grå dag full av ångest till att bli en dag full av utflykt och matlagning. Kanske inte matlagning i form av söndagsstek men vad är väl mysigare än att lägga in gurka? Mer tillfredställande än att med en mortel och några välplacerade slag lyckas avlägsna et hårda ytterhöljet på en kokosnöt? Eller njutningen när ens himmaluade bubbel rinner ner genom halsen till magen för att nå hjärtat?

frid & fröjd en pärla på landet!
här trivdes jag med ens som fisken & ägarna är trevliga
hittade tre burkar till min samling, halleluja!
de två nötknäppare som jag fyndade tidigare under dagen

Just denna söndag ställdes klockan för att komma fram i god tid till favoriten utanför Hörby. Där hittar jag alltid roligheter och så även denna gång- körde vidare med en nötknäppare som liknar en valnöt och en nötknäppare som ägarna vänligt nog plockade fram ur gömmorna. Alltid ett mycket trevligt besök där mitt ute på landet!
Och på fortsatt resa ute på landet för att nå Ängelholm såg jag en skylt som ropade att vi skulle köra in- jisses vilken himmel! Jag fick godartade rysningar på armarna så snart jag klev in i lokalen.

Och just där fyndade jag tre burkar, helt unika för min samling.

Söndagar, alltså.

 

✴︎✴︎✴︎