Gott för magen & spontaniteter

 

ett alldeles särskilt bostadsområde utanför lund

 

I min värld är en ledig dag inte alls ledig när den innehåller tider att passa och saker att bocka av. Mina lediga dagar har under de senaste två månaderna varit lätträknade men nu är livet i fas igen. Varannan helg är ledig, jag har inga som helst planer och så ska det minsann få förbli! För tiden liggandes på rygg med ett korsord, knatandes i skogen eller fängslad av detaljer med kamera i hand, den är alltför värdefull. Framförallt är det den tiden som gör mig till mig.

 

 

Tycker det är viktigt att våga umgås över generationerna…

 

 

Har jobbat några extra timmar för en kollega denna helg men direkt därefter bar det av till en restaurang som efter bara ett par besök seglat upp som en favorit. Maten är toppen, personalen genuint trevlig och prislappen lägre än summan av de två förstnämnda. Vi åt en italiensk buffé och då borden stod tätt och den lilla restaurangen var fullsatt gick det inte att låta bli att samtala med bordet intill. Mys!
Därefter var både jag och kärleken hembjudna till en arbetskompis. Vi rullade in och kunde dessvärre inte njuta av kakbuffén som bjöds. Det jag däremot kunde njuta av var att befinna mig i ett sammanhang där de övriga var femton år yngre än mig. Och därmed tjugofem år yngre än min älskade (Uffe, ursäkta för att jag tar upp det men det kommer en poäng). Jag som är uppväxt på en liten ort är van vid att umgås med allt från femåriga Selma till 83-åriga Dagny- samtidigt. Tycker det är en mycket viktig del i ett samhälle som känner gemenskap. Att vi som trivs ihop umgås oavsett ålder, hudfärg, yrke, pengar på kontot, fysik eller stadsdel.
Har faktiskt något gemensamt med de flesta av mina medmänniskor, gäller bara att hitta vinkeln och vips ha en en ny vän.

Och på min kollegas öppna hus träffade vi en himla gullig och nygift ung tjej som i dagarna åker på bröllopsresa till Icehotel! Henne skjutsade vi till nattjobbet på sjukhuset innan vi körde vidare hemåt…

jakriborg med sina spetsiga takåsar

Och för att återkomma till det oplanerade, spontana som enligt mig är livet så styrde vi denna dag mot Lund och mitt önskeresemål Jakriborg. Ett bostadsområde utanför stadskärnan med fantastiska byggnader och vindlande gångar mellan hus och huvudgator. En får parkera utanför muren och promenera in. Känslan är att ha hamnat i en medeltida kuliss trots att de första invånarna flyttade in för knappt tjugo år sedan.

Och när vi ändå var sådär härligt spontana var färden inte lång till en gigantisk zoo-butik där vi förlorade oss i akvariernas värld innan vi bestämde oss för att svänga in på stort köpcenter där det blev både sen lunch och långtitt i affärer som minsann inte finns hemma. Lagerhaus i mitt hjärta.

Nu är jag mer än redo för ny vecka!

 

✴︎✴︎✴︎

En liten skärva till…

Min första lediga dag sedan återkomsten från norr har jag tillbringat med att kika igenom kameraminnet, packa upp och känna in lugnet.
Som jag behövde den här alena måndagen hemmavid!

Och när jag väl tittade igenom de där, få bilderna från första dygnet såg jag ju att jag minsann har några egna som duger.

efter nattåg från skåne tog vi arlanda express & landade på sky city vid 7-snåret på morgonen- pigg böna stickar små sockor ❤️

 

 

Vissa av oss lyckades sova sittande, andra av oss sov på träbänk, ytterligare andra sov inte alls men var glada ändå…

 

hundspannet sätts samman av niklas, systers man
världens sötaste syster ser till att ivriga dragare inte sätter av i förväg
vi färdades harmoniskt på en kälke i kolsvarta kvällen & hela mitt jag log
för att komma fram till den välkomnande lavvùn
där syster kokade kaffe i sotig panna samtidigt som soppan hettade till sig ovan elden- minnesvärd middag
lördagsmys à la lappland
mamma äter inte godis ändå försvinner varje norsk chokladbit jag köper oroväckande snabbt! hon är som en sniffande chokladhund, min mamma…

Lappland är sannerligen ett eget land och att mina rötter finns i hjortronmyren, hängdrivan, iskristallen, samekniven och myggsvärmen är jag tacksam för!
Jag är samtidigt oerhört glad att ha funnit mitt liv i Skåne. För nu har jag två fantastiska hemma.

Och mamma. Lyckades med konststycket att smuggla hem en liten bit bubblig, orörd norsk mjölkchoklad!

 

✴︎✴︎✴︎

Übermäktiga dagar hemmavid

ann, viktor, uffe & lapporten
solen lyser på fjälltopparna men har ännu inte nått byn…

Har landat på Skånsk mark efter fullständigt magiska dagar hemma. Då jag är ytterst ointresserad av tekniskt fotografi (som att använda stativ, justera slutartider & ISO) blev jag helt till mig när en av kamraterna älskar just det! Väntar in Viktors bilder och bjuder under tiden på några av mina.

 

Hjärtat svämmar över av stolthet- min familj är något utöver… ❤️

 

Min kropp är fylld av bultande tacksamhet för från det att vi landade på Kiruna Flygplats har vi alla blivit varmt omhändertagna. Idel bäddade sängar, närvaro, genuin matlagning, tillgång till bil, fri entré till kylskåp och varm gemenskap men samtidigt utrymme för egna drömmar. Så är jag uppväxt och så fungerar det fortfarande. Är oerhört stolt över över syster med familj, mamma & pappa. Ni är bäst, allihop!
Och för dig som kanske tycker att jag tjatar? Går det? Att uppskatta för mycket?

Dagarna som varit är några av de mest magiska i mitt liv. Har lyckats se snön & isen ur en besökares vinkel. Känt knarret under skon. Hört tystnaden.

 

✴︎✴︎✴︎

 

Vart är vi på väg?

nikkaluokta-soppa är mumma & perfekt under kalla, fattiga januari

 

du stör mannen… men vad sa du?
att ni snart ger er av? gääääsp…

 

reseledaren gillar koll & är gärna ute i god tid

På tisdag reser jag och tre väl utvalda kompanjoner till min mina hemtrakter och fast det redan pirrat i magen sedan biljetterna bokades så börjar det kännas att det är på riktigt.
Har tagit på mig jobbet som lite av en reseledare och älskar det! Att boka, ha koll på biljetterna, svara på frågor om kyla, pass och värdgåvor. Jag menar det! Minns så väl när jag och (lilla)syster fick frågan ”vad vill du bli?”. Jag svarade ”reseledare” och syster ”mamma”.

 

Mössa lånar jag av mamma som har ett huvud ungefär lika litet, eller stort, som mitt…

 

Fast vad packar jag själv ned? God bok, tidning med korsord, varma tröjor, varma skor…
För när jag har mitt liv i Skåne tycker jag inte det är värt pengarna att investera i vinterkläder för tusentals kronor. Bättre att låna och att vara flexibel. Overaller från storlek liten till storlek jätte (som i mitt fall) finns hos de flesta seriösa anordnare av turer.
Skor som är för stora fungerar utomordentligt att stylta runt i ett par dagar. Och mössor finns det i överflöd på plats.

Jag har det väldigt, väldigt bra på det viset, mina vänner också.
Och annars är det väl så att det löser sig? Tänker jag.

Som kanske gjorde rätt i att släppa reseledar-yrket? 🙂

 

✴︎✴︎✴︎

Vinter i Skåneland

vovvar små poserar på nya lakan
när prognosen säger ”snö kommer falla över skåne”

 

Vaknade med ond nacke, snorig och tung i huvudet. Som vilken annan dag som helst de senaste två månaderna. På jobbet avlöser nämligen förkylningarna varandra men själv har jag peppar, peppar ta i trä klarat mig från att bli sängliggande. Fast en sak var ovanlig denna morgon, vet du vad? Jo, förutom symptomen som tyder på annalkande sjukdom ställde regnbågsfjärlilar till med velodrom-race i magtrakten. Om mindre än en vecka vaknar jag hemma i norrland!

 

Jag har med tiden blivit cynisk vad gäller vinterprognoserna i Skåne

 

det gamla krutbruket i torsebro
mäktig ek & stugor små
del av skyddsmur runt bruket- idag som ett konstverk

 

husets ädelost-fettuchine med rökt skinka, champinjoner & spenat
besattheten för ”grekisk” sallad håller i sig, minimozzarellas gör ensemblen komplett!
må-bra-mat! för visst är det väl nuet vi ska leva i?

I övrigt vaknade jag till snökaos denna förmiddag. Hade blivit lovad två centimeter kall nysnö men fick hålla till godo med lite florsocker i kakelskarvarna- Skånsk vinter, haha!
Kärleken kom med den utmärkta idén att röra på benen vid krutbruket i Torsebro och där var det som att gå omkring i en pepparkakshus-kuliss. Tror det är vad jag älskar mest med Skåne. Närheten till allt och tillgången till orörda pärlor… Vi kan köra runt varje helg hela året men aldrig utforska samma ställe två gånger.

Vad vore väl fri tid utan att klämma och känna i matbutiken? Utan att komma hem och hacka så tårarna sprutar? Utan smakandet & testandet? Utan dukandet och pratandet?

Vore ungefär lika befängt som att inte vila nära, tillsammans med bok varje ledig eftermiddag!

 

✴︎✴︎✴︎

Låt oss snälla återgå

avskedsmiddagen blev en jätte-äggakaka med äpplafläsk som farmor älskade trots lite tvivel…

Efter en fullkomligt fruktansvärd promenad med vovvarna under förmiddagen (solen sken & världen gnistrade) hjälptes ett par timmar senare farmor och vovven Saga på tåget i Hässleholm för resan hem. Därefter kördes jag i blixtfart till jobbet som jag blev en halvtimme sen till, ingen fara alls men kroppens eget stress-alarm-system går igång, trots att jag flaggat för detta redan innan…

Lite efter nio i kväll kom jag hem till en ovan stillhet. Tystnad, en fåtölj som ser tom ut och vilsna pälsklingar. Vi har haft gäster i dagarna tolv, året är nytt och jag väldigt redo för rutiner. Just som efter semestern på sommaren.
Ulla & Tage hade däremot gärna levt kvar i en värld full av smakbitar och lediga famnar  av varm vila, det ser jag på dem.

 

Jag ❤️ VARDAG

 

Jisses så enkelt det kändes att kasta ihop en plåt varma mackor till kvällsmat, sätta sig framför tv:n och bara ta in det nygamla. Tror att många med mig behöver samma- vardag, tristess och extraordinäriteter som piggar upp med jämnt ojämna mellanrum.

 

✴︎✴︎✴︎

Gott Nytt År!

dukade med servisen jag fått av farmor för en massa år sedan
nu är vi redo att hugga in!

Livet har gått i 300 km/h den senaste tiden och ofta så att den rent av inte räckt till för allt jag velat göra. Men du minns du väl vad som gäller? Just det- gilla läget!
Det var en mycket trött jag som lämnade arbetet i fredags kväll. Trött men samtidigt glad över det stundande nya året och maten som skulle lagas och ätas i gott sällskap. Tycker lyx och flärd behövs alldeles särskilt nu när dygnets ljusa timmar är få.

till förrätt serverades en krämig karl-johan-risotto med parmesanflarn
till varmrätt bjöd vi på rimmad torskrygg (helt fantastiskt fin) med hasselnötsvinaigrette, picklade steklökar, svartrot, jordärtsskockspuré & syltad citron
till dessert serverade vi husets fläder-, hjortron- & chokladglass på en vit chokladkaka

Och mat det lagade jag sannerligen. Efter ordentlig sovmorgon körde jag igång vid lunchtid på Nyårsafton och hade väl serverat den sista tallriken en timme innan tolvslaget. Pjuhhh!!! Under ett par timmar av eftermiddagen hann jag känna panik och ”det här ror jag aldrig i land, det är för många moment!” Fast alla verkade nöjda och mätta när kvällen var slut och inga konstigheter inträffade. Eller jo, en konstighet. Jag lagade efter recept och stötte på problem redan när den allra sista ingrediensen skulle införskaffas. För inte tusan kunde jag hitta någon hasselnötsolja, trots att vi körde både stan och Åhus runt.
Ringde en jobbarkompis som då kom med en perfekt lösning. Rosta hasselnötter, gnid av skalen, hacka och lägg i rapsolja över natten. Fungerade perfekt så glöm inte det när du någon gång är på jakt efter den där udda men ack så viktiga ingrediensen…

 

Var en mycket urlakad jag som lämnade arbetet för välförtjänt ledighet

 

Fast vet du? Nästa gång jag lagar nyårsmiddag kommer jag låta bli att utmana mig själv till bristningsgränsen, det märkte jag att mina stackars nerver finner påfrestande obehagligt. Kött, sås och potäter får det bli i fortsättningen 😉

Jag njuter för fullt av min andra lediga dag. Farmor som fortfarande är kvar i Skåne blivit visad Tivoliparken med sina många träd, fåglar och orangeriet som jag tycker är så fint. Därefter körde vi en lång runda med bilen i förhoppningen om att få syn på ett vildsvin. Tji fick vi dessvärre även denna gång men samtidigt var utflykten mysig.

På spisen gottar den skånska äggakakan till sig och det är dags för mig att duka bordet för denna vistelses sista middag med farmor. Då är det väl vettigt att hon får med sig något riktigt gott, skånskt hem i minnet? resonerade jag.

Önskar dig än en gång ett riktigt Gott Nytt År! Det är vi alla värda så länge vi fortsätter vara snälla.

 

✴︎✴︎✴︎