En byfåne är alltid en byfåne :)

idag1
senaste tidens loppisfynd… den du inte förstår är en gammal pepparkvarn 🙂

En vet att en jobbar för mycket när arbetet blir en livsstil. Så har jag lovat mig själv att det aldrig får lov att vara. Är bara inte värt att offra nära relationer för de relationer som ger en pengar oavsett hur behövd och viktig det än må få en att känna sig. Alla älskar pengar men pengar älskar ingen…
Är lätt att hamna där och jag kände att denna lediga dag började med ett splittrat sinne och arbete i tanken.
Vad är det det värt att ha råd att köpa en kashmir-polo om det gör att du inte har tid att besöka din mormor eller dotter? Vad är det värt att jobbresa runt hela Europa om du aldrig har tid att möta den du längtar efter? Det är inte värt ett enda jädra dugg. Ingenting.

En ledig dag är den där jag vaknar utvilad, stänger av signalen på telefonen och går vilse i närmsta skog! Sist jag tappade bort mig snubblade jag över kantareller i en mossbädd bökad av vildsvin… Tar de rackarna swish som muta, tror du? Vovvarna frös, jag var lycklig och kärleken letade reda på oss ett par kilometer ifrån där jag trodde att vi skulle komma ut ur terrängen. Att gå lite vilse gör gott för vilken själ som helst men för mig kändes det som en pånyttfödelse.

Grått & likt en sprinkler inställd på finaste…. Skåne just nu.

 

 

drom1
kan vara världens finaste present! och därtill kom hon med nybakade scones…

Fick häromdagen finaste presenten av en vän- ett ekollon som hon låtit att slå grodd. Kan vara det vackraste någonsin och jag duttar med detta mirakel var eviga dag. Nästa steg är att plantera i kruka inne men därefter kommer det bli ett vänskapsträd här hemma. Stort, eller hur? Gesten kostar inte många kronor men värmer som en hel majbål…

idag3
dagens nöje- att fascinerat se hur morötter skördas på åkern intill

Annat att göra en ledig dag? Rita julkort, kika på hur bönderna skördar morötter i dimman på åkern utanför, fastna på brinnande buss (jo, det råkade jag faktiskt ut för) & laga Stroganoff. En ledig dag är allt annat än jobbjobb är okej.

I morgon kommer jobbjobb vara välkommet igen, det vill och känner jag!

 

✴︎✴︎✴︎

Julafton i min värld!

host1
hösten är väl makalös ändå? för efter regn kommer solsken…
host3
rårörda lingon är ett måste till palten- litar inte på en människa som nöjer sig med burksylt till denna delikatess…
palt
maträtternas rolls royce- potatispalt!

Som jag längtat efter denna dag- söndagen då SVT´s storsatsning ”Midnattssol” börjar sändas. Kommer att vara fullspäckad av vyer från den pyttelilla ort jag kommer ifrån men även från Kiruna där jag gick i skolan och intilliggande byar där jag traskat runt med skoskav och tung ryggsäck. Hotellet där jag diskade mina första tallrikar och tog mina första stapplande steg bakom en receptionsdisk. Massor av vildmark, massor av vad som gjorde mig till mig.

Är i full färd med att laga middagen som dagen till ära innebär potatispalt. Snacksa kommer vi göra på pappas rökta renkött. Till serien blir det glass med varma hjortron. Kör en Lapplands-söndag här nere i Skåne helt enkelt 🙂

 

Alldeles pirrig i hela mitt väsen inför kvällens premiär av Midnattssol!

 

Allra nordligaste delen av Sverige syns sannerligen allt för sällan på TV och det är faktiskt inte alls konstigt att stora delar av landets befolkning inte har någon aning om hur bedövande vackert och oförstört där är. Inte heller helt märkligt att norra Sverige automatiskt associeras till Dalarna… Nu får vi upprättelse i åtta delar. Ber till de högre makter jag inte tror på om en sympatisk vinkel och fantastiskt foto.

Mamma och pappa var bjudna till pressvisningen för någon vecka sedan och har därmed på förhand sett de två första avsnitten i sin helhet. Gissa vem som är grymt avundsjuk på dem? Å andra sidan har jag mitt roliga kvar.

Nedräkningen ett faktum! Förlåt för att jag tjatar!

 

✴︎✴︎✴︎

Vi har religionsfrihet i Sverige

vaxa
när rädsla byts till vänskap…

För första gången på snart två år vaknade jag med ont i magen. Sådär att jag trots både kramar och god natts sömn inte kunde äta frukost utan fick knip av tanken.
I mer än ett dygn har jag funderat fram och tillbaks över vilket forum som är det rätta för min ångest och bestämt mig för att det rätta forumet är detta, mitt eget.

I går började arbetsdagen vid lunch och då jag var i god tid bestämde jag mig för att få ner en bit mat innan passets början. Satte mig i fikarummet, det som har jättemånga platser men just då inte särskilt många lunchande. Vi var väl tjugo personer utspridda på sex bord. Eller så. Där satt jag med min tidning och försökte stänga ute ljudet av andras privata åsikter men brottstycken nådde ändå fram. ”Skjut dem vid gränsen”, var ett sådant.
Kändes allt svårare att tugga den där mackan men framför allt kändes det omöjligt att svälja den. Nästa samtalsämne handlade om hur vidrigt det är att sjuka tanter nekas vård samtidigt som fullt friska pojkar (och där både nickades och skrattades det) fick tid för att bli omskurna.

Jag tog sista tuggan på min macka, la ihop tidningen, ställde mig upp och sa med bultande hjärta och pipig röst.

”Vi har religionsfrihet i Sverige.”

 

Lite hat till mackan? Nej tack!

 

Religionsfrihet? Vad har det med det här att göra?” svarade den ledande hönan föraktfullt. ”Vad tror du skulle hända om jag ville bygga en kyrka i Syrien?” Hahahahahha…
Vad svarade jag med darrande röst?
Omskärelse har med religion att göra och vi är i Sverige nu. Här får man bygga både kyrkor och moskéer.

Jag skakade i hela kroppen när jag lämnade rummet. Efteråt har jag fått förklarat för mig att det är det som kallas att skaka av ilska- påslaget av adrenalin. Tre mot en och andra fikande som låtsades att inte höra fast jag såg att de tittade. Har inte mobbat, har inte varit mobbad och inser jag aldrig varit i minoritet. Innan igår.

Ändå är jag skamsen över mig själv. Varför satte jag dem inte på plats?
Jag är inte en sådan som ställer mig upp och ber att få ordet. Men det gjorde jag igår. Till min egen förvåning.

Varför känns det då så skamset?

✴︎✴︎✴︎

Resten av mitt liv

 

livet3
citron- & vallmokaka

När skrivtiden inte finns kanske det är välkommet med ett livstecken, oavsett?
För här är det sannerligen fullt av vardagspussel och arbete samtidigt som den grå fasan dragit in över bygden- dimman som bäddar in Skåne från nu och ungefär fram till i början av mars. Ett tätt, grått, lågt lock. Snart kommer jag le som en fåne åt en dutt blå himmel…

livet5
att baka en hög av mormors brödkakor gör att jag känner mig rik & har ett ankare

 

Välkomnar det tyst, blött gråa genom att baka mängder av vetebullar. När svärföräldrarna har frysen full tar jag med ett gäng till jobbet och blir poppis!
Och så tänker jag mycket på mina nära långt bort. Tar mig tid att skicka handskrivet brev till en farmor som alltid prioriterat mig. Tillåter mig bli sorgsen över att jag inte kan ge mer till mormor och morfar som ju ställt upp för mig i alla väder. Samtidigt som jag vet att de glädjer sig åt att jag har det bra…

 

Mitt livs sorg är att jag bort så långt ifrån de som gett mig allt…

 

En vän drömmer om att se norrsken och i detta nu planeras en januari-resa norröver. Hoppas, hoppas vi får ihop det. Dels för att jag själv saknar skenet och dels för att jag verkligen vill åka på en resa hem till mamma och pappa med denna extraordinära människa. På jobbet pratar vi ofta om norrland i och med att det är där jag kommer ifrån, trots det är det få som förstår att vi inte snackar vare sig Dalarna, Umeå… eller Luleå. Jag vill få visa var jag blev jag!

 

livet4
marmelad på röd grapefrukt & vanilj-  eget hittepå & säljer bra även på jobbet
livet1
trött middag
livet2
inget mer krångligt lyftande av tunga plåtar 🙂

Fast allra mest är jag fortfarande lycklig över vårt nya kök och allt jag nu bränner i glömskan. Vatten kokar på direkten, i stekpannan bränns smöret vid om jag inte passar, ugnen gräddar jämnt och har falsar så jag slipper balansera in tunga plåtar.

Lycka för en sån som mig!

✴︎✴︎✴︎

Kärleken till ett kök

 

nytt1
nya köket… ❤️

Efter veckor av många, långa jobbdagar har jag en helt ledig dag. Vet knappt vad jag ska ta mig till? Är som en  vilsen nybörjare utforskande fri tid. Vankar än hit, än dit. Duttar lite här och flyttar lite där.
Fast vet du? Jag har tagit det lugnt och medvetet dragit fötterna efter mig. Som komplement till det ovana vankandet har jag bläddrat i kokböcker, diskat vackra tallrikar och låtit bli allt vad mätbar prestation heter. Mätbar prestation är inte vila.

nytt2
gamla köket…

Under vilo-plockandet huttrade jag till. Det börjar dra kallt kring fötterna för nu är hösten tydligen här på allvar. Fåglarna flyttar över himlen i högljudda sjok, genom väggarna drar det kallt och huvudet berättar för mig att ta till vara varje uns av dagsljus.

nytt3
monsterhäck under tuktning- att bo i hus lämnar en aldrig sysslolös, jag lovar!

 

Tre ord av kärlek- maten är klaaaar…

 

Senaste veckans promenad till bussen har varit ett vågspel- ena sekunden skiner solen, andra regnar det och tredje tar vinden tag. Höstjacka är införskaffad, inte en dag till med drag kring halsen. När det var min tur att betala utbrast kassörskan ”så det blev en jacka, gäller att vara ute i god tid!” Tittade på henne, förmodligen med ett frågande uttryck. För vaddå i god tid? Det är oktober. Julmusten landar i hyllan vilken dag som helst. Första snön har fallit på fjälltopparna…

 

nytt5
glänta

 

nytt6
vacker kväll

 

nytt7
lyxigt att laga mat på induktion & jag bara ler 🙂

 

nytt9
mammas köttfärssås är hemlig men jag kan viska (rotselleri) i ditt öra… ❤️

I kväll har jag även på riktigt invigt nya köket genom att laga mammas köttfärssås. Förundras över hur snabbt det går att koka upp vatten på nya spisen och tänker se till att förälskelsen håller i sig länge, länge.
Spagetti-trött och nöjd med dagen. Sak för sak hittar sin plats och själv börjar jag vänja mig vid det nya…

 

✴︎✴︎✴︎